Veckans sista dag startade med ett möte där jag och Marylou gick igenom vad jag hittills gjort, jag ställde frågor och schemat nästa vecka som kommer att handla om utbildning och arbetslivsprogram. The Door bjuder in olika företag som kommer hit och introducerar sig och vissa skrivs det kontrakt med som t ex klädesföretaget the Gap.
Efter mötet gick jag till den friendliga kickballmatchen. Två lag stod uppställda på varsin sida av rummet med ett antal bollar som låg i mitten av rummet och på en vissling från ledaren sprang alla mot bollarna som skulle fångas och kastas på motståndarna. Det var ett snabbt och lekfullt spel med glädjande nog mjuka bollar som inte gjorde ont att få på sig. Det uppskattade även jag upptryckt i ett hörn.
Innan dagen var slut dvs 19.45 fick jag vara med på en övning inför open mic som sker i den stora hallen varje fredag. Jag är Christel från Stockholm som är här för att lära mig om vad ni gör och ta det till Stockholm, får jag komma in. Cool ropade alla ungdomar i kör och klappade händerna. Så coolt att en äldre dam kan känna sig som välkommen bland ungdomar. Väl så långt ända till Michel, läraren, talade om att ingen får lämna rummet utan att ställa sig upp att sjunga. Det handlar om att komma över rädslan det behöver inte bli bäst. Oj då tänkte jag och undrade om jag skulle ta fram Sara Leanderrösten och sjunga ett par strofer från "Vill du bli en stjärna" med min mörka röst. Det kan ju bli komiskt tänkte jag. Turligt nog slapp jag för det hanns inte med. Det var fantastiskt att bevittna all talang och framförallt ungdomarnas sätt att peppa varandra. En blyg flicka ville helst inte ställs sig jag då tog en kille henne i famnen och ställde sig brevid för att hon inte skulle känna sig ensam. De andra klappade och trummade rytmen. Jag fick gåshud som sedan höll i sig genom hela open mic. Idol kan slänga sig i väggen efter detta.
Nu drar jag hemåt varm i kroppen och ser fram emot att komma tillbaka på måndag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar