Klockan nio har ska jag träffa Clarissa som basar för utbildningsenheten. Hon är mycket uppskattad av ungdomarna och har alltid något att säga till dem hon möter genom vår vandring på utbildningsenheten. Alla hejar och ropar till henne. Det var hon som på personalmötet berättade att hon ställer upp på sin fritid för samtal vissa kvällar från självmordsbenägna som kan ringa henne. Alla som skrivs in får göra sitt "livsträd" om det nu heter så. Det är bilder och text över ungdomarnas liv och deras mål. Många sorgliga upplevelser men de beskriver alltid mötet med the Door som en positiv vändpunkt. Ungdomarna får en personlig mentor som ofta är en volontärstudent och sedan får de läsa upp sina betyg för att klara att komma in på college. Jag besökte en konstklass där alla jobbade med sin portofolio eller med arbetsprover till konstskolor, designutbildningar och liknande. De är väldigt fokuserade och är såå duktiga. Många kommer också in på skolorna de söker. Läraren coachar och föreslår teman. Nästa ämne var matte och jag minns med vånda mina egna mattelektioner när jag satt som en fågelholk. Här var det geometri, formler och úppgifter som förklarades pedagogiskt och vänligt. Frågor ställdes och den som inte fattade fick hjälp. De kunde jobba individuellt eller i grupp. Det som slår mig utöver pedagogens komptens är hur alla är så fokuserade och motiverade. Det är inga som tar upp sina mobiltelefoner och snackar eller stökar runt. Jo, förresten när jag var på en historielektion och det visades en vansinnigt våldsam men "spännande" film om slaveriet reste sig´en del ungdomar för att lämna två minuter innan slutet och då förklarade läraren att det var dags för dagens lunch som serveras gratis på the Door för ungdomarna. De är hungriga som vargar..
Crystal
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar