643 Park Avenue

Sista mötet. Sista dagen på mitt älskade Lenox Hill Neighborhood House! Det allra sista jag gjorde var tacka Laura och ge henne en liten, liten present. Sen torkade jag tårarna och försvann.

Men innan det, var jag på The Womens Shelter, som ligger i en fantastisk byggnad mitt på Park Avenue. I bottenvåningens gigantiska salar spelar The Royal Shakespeare Company from London teater.

Härbärget tar emot 100 kvinnor. De hänvisas dit från uppsamlingshärbärgen, kriteriet är över 45 år och diagnosticerad psykisk ohälsa. På tredje och femte våningen finns tre sovsalar, varje klient har en säng, ett skåp och en tämligen låg mellanvägg. Gemensamma utrymmen finns: recreation room, dining room, laundry room. Härbärget är öppet hela dagen, men ingen får vistas i sovsalarna mellan 8 och 12 dagtid. Senast kl 22 ska alla vara inne, men de som jobbar sent kan få dispens fram till kl 2. Två nätter per månad kan man söka nattdispens.

Det finns bemannad reception (i källaren. Om man inte vet hur man ska gå in, är risken stor att man travar rätt in i The Royal Shakespeare Company's from London föreställning. För ingången till härbärget ser ut som ett soprum. Det hindrar inte receptionisten från att vara ett riktigt solsken), sjuksköterska och psykolog 4 dagar/vecka. Socialarbetare (varje har 31 klienter att ta hand om, de är hopplöst överhopade och lider av det) och annan personal varje dag. Mat (frukost, lunch, middag, snack) levereras från LHNH:s kök. De har egen recreations assistent, som ansvarar för gruppverksamhet (vandringar, bingo, exercise osv) och the Visual Arts department kommer varje vecka för musik-, teater-, dans- och teaterundervisning.

Joann, som är the director berättar att målet är att varje klient ska ha permanent housing inom 9 månader. I dagsläget tar det oftare uppåt 12 månader. Det är inget högsäkerhetshärbärge, de flesta klienterna klarar det, men om det blir våldsamheter, kan klienter behövas flyttas till andra ställen.

NYC dep for homelessness står för bidragen.

Trots att det är ganska deppigt med härbärgen, och låga mellanväggar, är The Womens shelter fyllt av hopp och glädje. Återigen: personalen är så engagerad och sprudlande. Klienterna är så trevliga och glada.

Det var mitt sista möte. Nu vinkar jag adjö till Lenox Hill Neighborhood House och säger (tjatig) thanks for having me! It has been great!

/Natte